Blev ca 98 år.
Halvhjort, vapen
Hans sigill visar initialerna I O och därunder en sköld innehållande främre delen av en hjort (halvhjort).
omkring 1490 Gårdsby (G). [1]
omkring 1550. [2]
Domkyrkosyssloman Växjö (G)
1555.
Hade vederlag från Tolgs och Asa socknar
1559.
Reste till konungen (Gustav Vasa) och anhöll att få Norra Rottne socken lagd till Gårdsby, vilket beviljades (se under Tolg). Hans sigill visar en hjort.
1571.
Ägde 95 lod penningar, 4 käxlingsoxar, 12 kor, 20 ungnöt, 27 får, 20 svin, 1 häst, 2 ston samt "barnapenninge och pantasölv" värderat till 73 mark örtug. Nämnes ej som kh. här efter 1572 men var domkyrkosyssloman 1577 och levde ännu 1578, då han hade 24 tunnor spannmål i förläning.
till 1578 Växjö (G), Hospitalet Prästgården. [2]
Nämns sista gången i källorna 1578 som boende vid Växjö hospital. (Släktforskarnas årsbok 2009 s.299-328 (Lars Kenneth Dahlqvist); Släkt och Hävd 1985 s.375-379 (Liss-Eric Björkman); Växjö stifts herdaminnen och dess supplement; Älvsborgs lösen 1571 (Gårdsby))
till 1588 Gårdsby (G), Växjö, Ekesås. [3]
1588 Gårdsby (G). [3]
omkring 1548 Gårdsby (G). [2]
Johannes Olai
Död: efter 1578 - 1588
Jöns Olsson, [1555]-72. Samtidigt domkyrkosyssloman.
Kallas även Jöns Olsson (Halvhjort) och Johannes Olai i källorna. Han var dekan vid Växjö domkapitel på 1520-talet och senare kyrkoherde i Gårdsby, åtminstone till 1573. På 1570-talet var han även domkyrkosyssloman (förvaltare av domkyrkans ekonomi) i Växjö. Han nedtecknade på 1520-talet (ur ett gammalt breviarium) en version av Sigfridslegenden.
Identisk med Johannes Olai Halvhjorg ? Domkyrkosyssloman, präst i Gårdsby. Levde 1578. Var ännu 1573 präst i Gårdsby, där han kallades Herr Jöns i Ekesås efter prästgårdens namn. På 1570-talet ansvarig för återuppbyggnaden av Växjö domkyrka efter danskarnas härjningar 1570. /Dahlqvist-SSFÅ2009 Dekanus vid Växjö domkapitel, vid reformationen 1527 förflyttad till kh i Gårdsby (G) (ref till uppsats i SoH 1962 sid 242 ff). Han kan alltså knappast varit född senare än på 1490-talet Johannes Olai "sigill visade en hjort". Björkman uppger att J. Silfving i Genealogisk Tidskrift årg 14 o 15 behandlat den vitt utgrenade småländska frälsesläkt, "som lämpligen kallas hjortätten". Johannes Olai är ej uppmärksammad av Silfving i denna undersökning men Björkman menar att "han måste ha tillhört ätten". Obs att Liss-Eric Björkman i ovan relaterade uppsats tydligen "rättar till" felaktigheter i en uppsats i SoH 1962, sid 242 ff som behandlar Växjö-biskopen Johannes Bazius d ä (1583-1649) härkomst.
Jöns Olsson (Halvhjort), föddes omkring år 1500. Han var dekan vid Växjö domkapitel på 1520-talet och senare kyrkoherde i Gårdsby, åtminstone till 1573. På 1570-talet var han även domkyrkosyssloman (förvaltare av domkyrkans ekonomi) i Växjö. Han nedtecknade på 1520-talet (ur ett gammalt breviarium) en version av Sigfridslegenden. Reste 1559 till konungen (Gustav Vasa) och anhöll att få Norra Rottne socken lagd till Gårdsby, vilket beviljades. Riksdagsman i Stockholm 1571. Ägde samma år 95 lod silver (1.3 kg), 10 1/2 mark penningar, 5 lispund koppar (42.5 kg), 4 oxar, 12 kor, 20 ungnöt, 27 får, 20 svin, 1 häst, 2 ston samt "barnapenninge och pantasölv" värderat till 73 mark örtug. Hans sigill visar initialerna I O och därunder en sköld innehållande främre delen av en hjort (halvhjort). Nämns sista gången i källorna 1578 som boende vid Växjö hospital. Hans hustru Ingeborg levde som änka 1588.